Företagskund
Pris utan moms (nettopris)
Rötterna till produktionen av rött vin kan spåras cirka 8.000 år tillbaka i tiden. Uppgifter från Damaskus i Syrien pekar på druvpressar från denna period. Det finns också bevis på vinproduktion från Iran och Mesopotamien, som kan spåras tillbaka till det 5:e årtusendet f.Kr. Med tiden förblev rött vin en populär dryck som också betraktades som ett botemedel.
Framställningen av rödvin är en komplex process som sträcker sig från urvalet av druvorna till lagringen av vinet. De olika stegen kan sammanfattas på följande sätt:
Avskalning: Vid avskalning (även kallad avtoppning) tas de enskilda druvorna bort från vinstocken. På så sätt förhindrar man att tanninerna som finns i vinstockarna och druvstjälkarna påverkar vinets smak. Förr gjordes avskalningen för hand, men numera används speciella maskiner.
Krossning: Druvorna krossas sedan i krossvalsar. Den resulterande blandningen av must, druvskal och druvkärnor kallas mäsk.
Pressning: Moset pressas sedan, dvs. de redan krossade bären pressas ytterligare för att få fram druvsaft.
Gäsning: Mäsken jäser sedan i två till 30 dagar med tillsats av jästsvampar. Under denna process avger druvskalen sina färgämnen till blandningen, vilket ger ett rött vin. Dessutom omvandlas sockret i mäsken till alkohol av jästen under denna process.
Andra jäsningen: Under vissa omständigheter jäses vinet en andra gång. Här omvandlas äppelsyran som produceras i vinet till den mildare mjölksyran genom att temperaturen höjs. Detta kan t.ex. vara nödvändigt om en skörd innehåller en hög andel äppelsyra på grund av kalla temperaturer, eftersom detta har en negativ effekt på slutproduktens smak.
Lagring: Det sista steget är att mogna vinet. Beroende på typ av vin, potential eller årgång kan lagringsprocessen ta allt från veckor till år. Mognaden sker på fat, tankar eller barriques, dvs. speciella ekfat som har en positiv inverkan på vinets smak.
Vid framställning av rött vin används ett urval av röda druvor. De mest kända röda druvsorterna inkluderar till exempel:
Färgen på rött vin varierar mycket beroende på vilken druvsort som används, hur gammalt vinet är och hur länge skalen är i kontakt med musten under jäsningen. Det senare är viktigt eftersom färgpigment, så kallade antocyaniner, finns i skalen hos de flesta druvsorter. Under jäsningen avger skalen sina färgpigment till vinet. Mängden antocyaniner skiljer sig från druvsort till druvsort - ju mer färgpigment som finns i druvskalen, desto mörkare blir vinet. Dessutom blir färgen djupare ju längre musten är i kontakt med druvskalen. En kort kontakt leder till ett ljusare vin. På så sätt framställs till exempel rosé.
Cuvée spelar en viktig roll vid framställning av rödvin. Det handlar om en blandning av flera viner, dvs. viner från olika druvsorter, årgångar eller platser som blandas för att skapa en slutprodukt med mer balanserade och komplexa smaker. I vissa fall används denna process också för att säkerställa en jämn kvalitet för vissa viner under flera årgångar.
Den generella rödvinssmaken kan beskrivas som fruktig. I viner som Pinot Noir och Merlot, liksom i yngre och lättare viner, kan man ofta känna smaken av röda frukter som körsbär, jordgubbar eller hallon. Viner med kraftigare kropp som Cabernet Sauvignon, Syrah eller Malbec kan ibland påminna om mörka frukter som svarta vinbär, plommon eller björnbär.
Dessa fruktsmaker utgör grunden för många röda viner, men helhetsbilden är mycket mer komplex och beror på många olika faktorer:
Tanniner ger den torra känslan i munnen som är typisk för rött vin. Det är de bittra ämnet som kommer från druvornas skal, kärnor och stjälkar. Innehållet och munkänslan av tanniner varierar beroende på druvsort.
Syran är en annan viktig faktor som bidrar till smaken hos rödvin. Den fungerar som en motvikt till fruktens sötma och de torra tanninerna och bidrar på så sätt till vinets friskhet. Viner med uttalad syra upplevs som livliga, medan viner med mindre syra framstår som mjukare och rundare.
Inom oenologin, läran och vetenskapen om vin och vinodling, talar man också om vinets kropp eller extrakt. Det beskriver det helhetsintryck som ett vin lämnar i munnen. Det handlar inte om smakerna, utan om hur tungt eller fylligt det känns i munnen. I allmänhet skiljer man mellan viner med liten kropp, som ofta beskrivs som magra, lätta eller delikata. Fylliga viner är fylliga, tunga eller kraftfulla.
Rödvin lagras ofta på träfat. Under lagringsperioden släpper träet ifrån sig ytterligare smaker till vinet. Exempel på sådana smaker är vanilj, choklad, kaffe, rök eller kryddor som kanel och kryddnejlika. Träet kan också frigöra tanniner i vinet, vilket påverkar strukturen.
Ålder och mognadsgrad påverkar också vinets smak. Unga viner smakar ofta fruktigt och friskt. Med stigande ålder utvecklar rödvinet sedan mer komplexa smaker som läder, tobak, jord eller torkad frukt. Tanniner och syra integreras bättre, vilket gör vinet mer harmoniskt.
Slutligen har alkoholhalten också betydelse för vinets smak. Viner med högre alkoholhalt är ofta fylligare och mer intensiva. För mycket alkohol kan dock göra att vinet upplevs som obalanserat.
Om du köper en vinflaska med naturkork är det särskilt viktigt att förvara den vågrätt. Detta för att förhindra att korken torkar ut under förvaringen. En torr kork blir porös och släpper in syre i flaskan, vilket gör att vinet kan oxidera och bli odrickbart. Om vinflaskan är försluten med en kork av syntetmaterial eller med en skruvkork kan den förvaras stående.
Obs: Mousserande vin ska alltid förvaras stående så att koldioxiden stannar kvar i drycken. Naturkorkarna i denna typ av vin förblir tillräckligt fuktiga även när de står upprätt - detta säkerställs av den stigande koldioxiden.
Förvaringstemperaturen för rödvin bör ligga mellan 12 och 16° C. Vinerna bör också förvaras mörkt och med en luftfuktighet på minst 30 procent (helst mellan 50 och 80 procent).
Efter öppnandet håller sig rött vin mycket längre än vitt vin. Detta beror på de tanniner som det innehåller. Hållbarheten för ett öppnat vin beror också på hur mycket innehåll som finns kvar i flaskan:
Detta beror på att ju mindre vin som finns i flaskan, desto mer luft innehåller den. Kontakt med luft förkortar vinets hållbarhetstid.
Inom restaurangbranschen är det vettigt att investera i en professionell vinkyl för lagring av vin. En vinkyl håller en konstant temperatur i och hjälper vinerna att hålla sig goda under optimala lagringsförhållanden.
När det gäller att servera rödvin spelar, förutom valet av rätt vin, även rätt rödvinsglas och rödvinskaraffer en viktig roll.
Till skillnad från vitvinsglas är rödvinsglas i allmänhet större, eftersom detta vin kräver mer luftkontakt för att utveckla sina smaker. Det finns dock även andra former av rödvinsglas som används beroende på typ av vin. Det kan t.ex. vara speciella Bordeaux- eller Burgundy-glas som är mycket bulliga men smalnar av upptill, vilket koncentrerar smakerna. Vid servering ska ett rödvinsglas i allmänhet bara vara ungefär en tredjedel fullt så att det finns tillräckligt med utrymme för att virvla vinet och frigöra dess smaker.
Rödvin dekanteras ofta till en karaff, en s.k. rödvinskaraff, före servering. På så sätt kommer vinet i kontakt med syre strax innan det ska drickas, vilket gör att smakerna utvecklas bättre. Dekanteringen bidrar också till att mjuka upp tanninerna i vinet. En annan fördel: i ofiltrerade eller äldre viner lägger sig ofta sediment i botten av flaskan. En noggrann dekantering gör att detta sediment stannar kvar i flaskan.
Unga, fylliga viner kan ofta dekanteras en till två timmar före servering för att mjuka upp tanninerna och framhäva smakerna. Äldre viner har redan nått sin mognad - om de dekanteras för tidigt kan smakerna blekna. I det här fallet räcker det därför ofta med att dekantera vinet ca 30 minuter före servering.
Olika typer av karaffer för rödvin:
Rött vin är en mångfacetterad dryck som kännetecknas av en mängd olika smaker och druvsorter. Oavsett om det är ungt och fruktigt eller moget och komplext - varje flaska rödvin berättar sin egen historia. Med rätt förvaring, rätt glas och dekantering kan du ta tillvara vinets fulla potential och skapa en oförglömlig njutning.